Skräddare

Skräddarstuderande inspirerades av Van Gogh

Stina Bergenholm studerar till Skräddare på Stockholms Tillskärarakademi. Utifrån en tavla av Vincent Van Gogh och tack vare 35 000 pärlor, tålamod och skicklighet har hon lyckats skapa en korsett utöver det vanliga.

Varför sökte du till Stockholms Tillskärarakademi?

– Jag fick tidigt upp ögonen för Stockholms Tillskärarakademi och gick två kvällskurser här runt 2014. Vid den tiden hade jag siktet inställt på utbildningen Modevetenskap vid Stockholms Universitet men insåg – efter att jag kommit in där – att jag hellre ville arbeta med det praktiska än det teoretiska inom mode. Jag bestämde mig då för att gå skräddarutbildningen som finns här på skolan och började att studera ett basår i sömnadsteknik vid Umeå Universitet – eftersom man behöver en grundutbildning för att komma in. Jag gick klart basåret, läste klart min kandidat i modevetenskap och kom in på Skrädderi här på skolan direkt efter det.

Berätta om undervisningen. Vad är det bästa?

– Man kan säga att yrket Skräddare delas upp i tre olika delar: herr-, dam- och klännings-skrädderi. Här får vi studera både dam och klänning. Jag älskar att hålla på med ”nörderi” där man får sitta i timmar och pyssla. Och det får vi verkligen göra här om vi vill! Sen så har vi en fantastisk lärare som heter Asha. Hon har extremt mycket kunskap och är så himla charmig. Hon läser av oss elever så bra – både dagsform och personlighet. Man får en skön jargong med henne.

_DSC0851.jpg

Berätta om ett projekt från din tid på skolan.

– Vi fick prova på pärlbroderi under en kurs i konstsömnad som var jättekul. Efter det köpte jag massor av pärlor och broderade som en galning på egen hand. Under vårterminen såg jag att en kompis hade varit på en Vincent Van Gogh-utställning och fick då idén om att jag skulle pärlbrodera en hel korsett efter Van Goghs tavla Stjärnenatt. Vi skulle nämligen göra ett ”red carpet-projekt” under den kommande höstterminen.

För att hinna göra det här var jag dock tvungen att börja direkt, så jag ritade av ett gammalt korsettmönster – från förgående termin – och broderade på organza för att få det mobilt och möjligt att arbeta med över sommaren. Jag satt i sommarstugan, på stranden i Kroatien och hemma i soffan och broderade. När skolan drog igång igen började jag tillverka själva korsettstommen. När den var så gott som klar började jag sy fast sjok av pärlor på korsetten och i skarvarna fyllde jag på med pärlor för att linjerna skulle mönsterpassas och övergångarna bli osynliga. Den 24:e juli började jag och ca 35 000 pärlor och lika många stygn senare – den 24:e november – var jag helt klar.

På vilket sätt hänger skolan med i branschutvecklingen tycker du?

– Skolan arbetar ju hållbart. Vi lär oss tidigt att göra grundliga tygberäkningar så att man inte köper in för mycket material till exempel. All återvinning sparas eftersom minsta stump kan användas till framtida arbeten (såsom ficklock, knapphålstester, detaljsömnad etc.). Vi kan ju även arbeta digitalt om vi vill, men eftersom skrädderiet som yrke bygger på att sy ett plagg för en specifik kropp så är det svårt att jobba med digital hållbarhet på samma sätt som mönsterkonstruktörerna gör. Jag personligen känner att jag har större kontroll när jag arbetar manuellt även om vi får lära oss att använda digitala plattformar grundligt.

Stina.jpg

Vart ska du göra din LIA-praktik?

– Jag har fått praktikplats hos Orhan London Tailoring i Shoreditch. De fokuserar främst på dam- och klänningsmomenten och gör skräddarsytt utifrån personliga mått. Sen så gör de även herr – made-to-measure – som jag är intresserad av och vill prova på. Jag vill jobba för lång hållbarhet och det vill de också göra. För mig handlar skräddarsytt om just hållbarhet. När man skräddarsyr ett plagg så är ju tanken att plagget ska gå att justera och hålla så länge som möjligt. Det är ju gjort för just din kropp och använder man bra material kommer det att bestå. Jag kommer att åka dit den första augusti och vara där i sex månader. Eftersom jag vill värna om miljön så kommer jag åka dit med tåg.

Vad drömmer du om?

– Att få utmanande projekt. Att få kunder som faktiskt efterfrågar det här nörderiet som jag älskar. Kanske någon som ska gå på en ”riktig” maskerad och ber om att få en måttsydd 1850-tals klänning med en krinolin som är 3 meter i diameter. Eller varför inte en kund som efterfrågar en helbroderad korsett till en stor gala? Att få den typen av kund vore helt fantastiskt.

Varför ska man söka hit?

– Har man intresset för det så är detta det bästa du kan göra. Lärarna är helt underbara. De besitter en sån fantastisk kompetens och extrem kunskap. Till och med rektorn på skolan är ju skräddare i grunden. Vi arbetar utifrån förbestämda direktiv – att plaggen ska vara tillverkade korrekt enligt skrädderiförbundets kriterier – men i slutändan får vi designa nästan vad vi vill. Det blir som att studera på en modedesign-linje i och med att du själv får vara kreativ och bestämma vad som ska göras och samtidigt lära dig att tillverka plagg med extrem precision, finess och kvalité. Jag har lärt mig så otroligt mycket under min tid här.